Elin

Jag borde ha lärt mig vid det här laget att om pojkarna är tysta och man lämnar dem ensamma för länge får man sig en överraskning... Idag har de tydligen lekt inredare...

Snart är det dags för det jag inte precis har sett fram emot.  
På tisdag börjar jag jobba "på riktigt". Eller ja... Egentligen är det väl på måndag, men jag har ju samma tid på måndagar som innan så det känns inte som att det börjar förrän på tisdag.
Jag är inte orolig för att barnen ska vara på dagis eller så. Absolut inte. Oskar blev arg för att han inte fick gå till dagis i dag. De älskar att vara där bägge två. Jag får knappt hem dem. Det ska faktiskt bli lite kul att se hur det går för Andreas att hämta dem. Han ska göra det på tisdag nämligen. Och där har vi ett av mina små huvudbry vad det gäller "den riktiga vardagen". Nämligen logisktiken. Vi har inte någon riktigt bra lösning på hämtning/lämning än. Självklart vet vi vem som ska hämta/lämna men inte riktigt hur. Vi har ju bara en bil och som det ser ut nu får jag ta den till jobbet. Så de dagarna Andreas hämtar/lämnar får han ta vagnen.  Problemet är egentligen inte så mycket hämtningarna (förrutom att vi inte har något regnskydd till dubbelvagnen) utan lämningen. Andreas kommer få lämna på torsdagar (jag börjar klockan 6!). Han kommer att få gå hemifrån senast 6.15. Jag tror inte att barnen kommer vara speciellt pigga på att åka vagn så tidigt på morgonen. Jaja. Det blir väl bra. Antagligen är det bara jag som hittar problem där det inte finns några eftersom jag egentligen inte vill börja jobba...
Jag vet ju att det är där skon klämmer. Jag vill vara hemma mer. Förhoppningsvis kommer det väl fler tillfällen. Åtminstone vill jag ha fler barn. Jag tror nog att Andreas också vill det faktiskt. Vi får väl se. Nu är det inget alternativ iaf, hur mycket jag än skulle vilja. Det känns ju inte precis ansvarsfullt att försöka skaffa ett barn till när den ekonomiska situationen är som den är. Andreas branch är ju minst sagt drabbad.

På tal om Andreas så har ju han fyllt 30! Han blev glad för sin present. Jag var lite orolig för att han inte skulle gilla den. Stort kalas nästa lördag... Känns lite stressigt. Men det ska bli kul...

Idag gick det faktiskt om möjligt ännu bättre än igår. Albin struntade i stort sett i mig. Han känner sig som hemma redan. Dessutom gick det jättesmidigt att få med Oskar hem. Helt otroligt. Att han sen fick ett totalt utbrott när vi kom hem gjorde inte så mycket.
Det blev inte att jag gick ifrån idag. Det blir inte förrän på måndag. Men det spelar ingen större roll. Jag kan lika gärna vara där som hemma. Nu har jag ju någonting att göra iaf. Idag fick vi (dvs jag och föräldrarna till de andra två som inskolas) nämligen börja med barnens "trygghetsböcker". Varje barn har en bok med en massa kort på sådana saker som är välbekanta för dem. Familjen, huset, favoritsaker osv. Så ikväll ska jag sätta migoch printa ut lite bilder att ha med mig imorgon. Det som stör mig lite är att vi inte har en enda bild med hela familjen. Skandal!

En annan väldigt bra nyhet är att inatt sov Albin det bästa han sovit i hela sitt liv! Han vknade en gång vid halv tre eller något sådant och då gick jag in till honom, lugnade ner honom, lade honom, gav honom en puus och sa godnatt. Han protesterade inte det minsta! Och sen sov han ända till halv sju i sin egen säng!!!
Men jag tyckte han kunda vila en stund till så Andreas kom in med homon till mig så sov vi en halvtimme till... Skööönt!

Det gick bra igår. Vi var där två timmar i stället för en. Det var nog bra för Oskar om inget annat. Han fick inte ett sånt totalt utbrott igår som han fick i förrgår. I förrgår var det hemskt. Jag fick tvinga på honom overallen medans han skrek i högan sky. Jag kännde mig som ett fruktansvärt monster. Igår var vi ute när det var dags att åka hem, så det kan ju ha underlättat lite det också.
Men för Albin går det super. Jag hade nog kunnat lämna honom i morgon utan problem. Han bryr sig knappt om att jag är där. Skönt, men på något sätt samtidigt ledsamt...
Undrar om jag kommer att få gå ifrån en stund i dag. Misstänker det, men de har inte sagt något. Eftersom det går såpass bra skulle det inte förvåna mig.
Det är två andra barn som skolas in nu samtidigt som Albin. Två små tjejer. Den ena tjejen är lillasyster till en kille som gick på avdelningen tilsammans med Oskar förra året, så hennes mamma har jag pratat en hel del med innan. Vi har ju varit föräldralediga bägge två så vi har ju haft samma tider.
För den tjejen går det också jättebra. Minst lika bra som för Albin. Jag och hennes mamma satt där i soffan idag och kännde oss överflödiga.
För den andra tjejen går det lite sämre, om man nu kan säga så. Hon verkar vara ganska blyg och försiktig och vill inte gärna gå ifrån mamma. Usch. Det hade varit min mardröm om Albin hade reagerat så. Då hade jag kännt mig hemskare än vad jag redan gör...

Och nu har jag ÄNTLIGEN fått mitt schema. Det blev klart i tisdags. Det var helt Ok, antar jag. Barnen kommer att gå ungefär 20 timmar på dagis iveckan i snitt. Klart godkännt. Enda dagen som blir lite lång är torsdagarna. Då kommer de gå från 6.30 till 15.15 ungefär. Men sen har de en fredag då de bara är där typ tre timmar...
Det enda som jag tycker är lite synd är att med den planeringen de har haft på dagis innan åtminstone, kommer killarna helt att missa när de håller på med temat. Innan har de nämligen haft temat på tisdag- och onsdagförmiddagar mellan 9 och 11 någonting. Nu kommer killarna vara där från 10.30 på tisdagarna och lediga på onsdagar...

Så kom dagen som jag har haft ångest inför. Albins första inskolningsdag. Min lilla bebis på dagis! Nu MÅSTE jag ju liksom inse att hani inte är någon bebis längre...
Men det gick jättebra i vilket fall. Han knatade rätt in utan att ens bry sig om mig. Sen är det klart att det nog hjälpte en del att Oskar också var där. Oskar tog det också bra. Jag hade varit rädd att han verkligen inte skulle vilja ha varken mig eller Albin där. Men det gick över förväntan. Han tog med sig Albin in när vi kom. "Kom Albin!" sa han och tog honom i handen. Sötisen! Det enda som var svårt var att få hem Oskar efter den enda timmen vi var där idag...
Hoppas att det går lika bra imorgon.

Ikväll ska jag jobba. Jag har börjat komma in i det nu faktiskt.

Jag hoppas att mitt schema är klart. Ärligt talat tycker jag att det är lite dåligt att jag inte fått det än. Jag ska ju faktiskt börja redan om tre veckor!

Ojoj. Nu har det hänt sådär mycket igen att jag inte hängt med. Semester, jul och nyår kom och gick med en jäkla fart.

På torsdag kommer Albins (och Oskars) "inskolningsfröken" hit på inskolningssamtal.
På måndag är det dags...